Nödvändig omställning av vården kräver gemensamt arbete

Omställningen av vård och omsorg är nödvändig av flera orsaker, inte minst för att möta patienternas behov på ett bättre sätt. Det var alla paneldeltagare överens om. Här ser du seminariet.

Från SKLs vårdseminarium i Almedalen den 1 juli 2019.

Alla paneldeltagarna på seminariet Nära vård – vad krävs för att klara omställningen av vård och omsorg? var också överens om att det behövs flera olika åtgärder om omställningen ska lyckas. Ofta handlar det om att tänka på ett annat sätt än hur vi är vana att se på hur hälso- och sjukvård brukar bedrivas, att hitta andra arbetssätt, och att primärvården är kärnan i en nära vård.

– Det handlar inte bara om att vi behöver använda resurserna bättre för att klara de utmaningar välfärden står inför. Individperspektivet blir allt viktigare, och att skapa trygghet genom tillgänglighet och en hög kvalitet i bemötandet, sa SKL:s ordförande Anders Knape bland annat.

Förebyggande och hälsofrämjande arbete

Socialminister Lena Hallengren pekade på de nyligen träffade överenskommelserna mellan regeringen och SKL om flera satsningar som alla har inriktningen att stötta vårdens omställning.

– Sverige har en fantastisk hälso- och sjukvård, och när utvecklingen går så snabbt som den gör går det att göra så oändligt mycket mer, samtidigt som vi lever allt längre. Men vi ska inte konsumera vård när vi inte behöver och därför behöver vi prata mer om det förebyggande arbetet.

Lars Liljedahl, förvaltningschef för vård- och omsorgsnämnden i Östersunds kommun beskrev hur de har valt att jobba:

– Vi satsar på hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbete. Vi sätter till exempel in fler arbetsterapeuter istället för att dra ner. Vi drar inte ner på föreningsbidrag eftersom det är hälsofrämjande att delta i föreningsaktiviteter. Och vi har lägre kostnader för vård och omsorg nu, jämfört med för några år sedan.

Jämlik vård

Omställningen av vården syftar också till att göra vården mer tillgänglig och jämlik. Just jämlikheten var något som Lise Lidbäck, ordförande i patientföreningen Neuro, med 13 000 medlemmar, lyfte fram.

– Vi måste känna oss trygga i att vi får den hjälp vi behöver, oavsett vårdinrättning. Här finns en ojämlikhet i resurser och kompetens men också traditioner. Till exempel används inte dagens effektiva bromsmediciner mot MS överallt. Men framför allt är det dags att satsa på hälsa istället för att betala för sjukdom. Utgå från patienten, låt oss bli medskapare i vår egen vård.

Framgångsfaktorer

Här är några av de framgångsfaktorer för att klara omställningen som nämndes under seminariet:

  • Samarbete inom och mellan regioner och kommuner.
  • Satsning på hälsofrämjande och förebyggande arbete.
  • Långsiktighet i planeringen, så att det inte enbart handlar om kortsiktiga projekt.
  • Ett politiskt och administrativt ledarskap som driver frågan i sina respektive organisationer.
  • Ta tillvara patienten som resurs och ansvarig för sin egen hälsa.
  • Tillit till att alla ingående aktörer gör det de ska.

Fakta

I panelen deltog:
Anders Knape, ordförande SKL
Lena Hallengren, socialminister
Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuro
Lars Liljedahl, förvaltningschef för vård och omsorgsnämnden, Östersunds kommun.

Läs vidare

SKL:s arbete för omställningen till en nära vård (med exempel från Borgholm och Ängelholm)

Överenskommelse 2019 mellan SKL och regeringen om en god och nära vård

Näravårdpodden – en podcast från SKL